Borås Ultra Maraton (BUM 87km)

DSC_0130Då var årets upplaga av BUM överstökad och det är på sin plats med en tävlingsrapport. Skall man summera träningen innan så har den varit ganska dålig från det att Neo kom hem till oss. Han flyttade in söndagen den 12:e april och sedan dess har jag varit pappa till en liten hundvalp med allt vad det innebär. Tidiga morgnar, sena kvällar och sömnlösa nätter med lek och stoj.

Träningen har blivit därefter och tittar man i tränigsdagboken så har jag sprungit ihop 61km i april och 60km i maj. Till detta kan man lägga två timmar på löpbandet i maj. Månadsmängden har tyvärr legat på vad en normal vecka borde innehålla.

Veckan innan loppet var det naturligtvis fullt fokus på vädret och första prognosen gav at det skulle komma runt 33mm under tävlingsdagen. Skräcken infann sig och funderingar på stövlar existerade lite då och då. Veckan gick och utsikterna blev bara bättre och bättre och frammåt fredagen lovade man måttligt regnande under lördagen.

Så var det då dags att bege sig till Skatås och starten. Fick även i år skjuts dit av frun som släppte av mig med ett lycka till och frågan: när kommer du hem? Jag svarade att jag borde vara i mål vid 9-tiden vilket skulle ge en tid på 13-timmar.

Hämtade nummerlappen, fixade det sista med utrustningen och lämnade drop-bag och väska på respektive inlämningställe.

Klart för start
När klockan blev 8 var det dags för start. Man kan nog inte påstå att det var någon direkt rusning frammåt och själv hade jag bestämt mig för att hålla ett tempo på 8 minuter per kilometer. Vilket jag lyckades med fram till Hindås och 42km inkluderat två 5-minutersraster.

Härkeshult (17 km)
Första delen av banan består av Vildmarksleden/Bohusleden och får betraktas som hemmabana då jag gjort sträckan några gånger sedan förra årets BUM. Brukar vika av Vildmarksleden några kilometer efter passagen av Kåsjön för att springa mot Jonsered och vidare på Bohusleden. I år tog jag det lugnt i början och försökte hålla det tempo jag tänkt mig för att spara på krafterna och hålla ända till målet i Borås. Första kontrollen längs banan nådde jag efter 2.16 vilket gav en kilometertid på 8 minuter. Fyllde på med näring och begav mig vidare efter 5 minuters rast.

Härskogen (29 km)
Under etapp två hade jag året innan haft mina första krampkänningar så det var med en viss respekt som jag gav mig iväg mot Härskogen. I år var det blött i markerna och det erbjöds svalkande regnskurar då och då så det blev till att springa i min nya regnjacka från Haglöfs. Lufsade på i skogen och pratade med några andra löpare. Kom så fram till kontrollen efter 3.50 vilket innebar att det hade gått lite snabbare än delsträcka ett och då var rasten på första stationen inräknad.

Hindås (42 km)
Nu var det dags för klädbyte och uppfräshning, klockan visade på en tid på 05:24 vilket innebar att jag hade några sekunder tillgodo på mina planerade 8min/km. Det var underbart med nya strumpor, underställ och tröja. Fötterna såg ut som russin efter fem timmar i fuktiga skor. Träffade Patrick som sprang 100 miles banan. Skojade om att han bara hade en fjärdedel kvar medans vi andra hade halva loppet kvar. Blev dryga 20 minuter rast med matintag och påfyllning av vätska. Träffade på Patrick någon kilometer ut på spåret och vi snackade lite innan vi skiljdes åt för att hålla våra personliga tempon.

Abborrsjön (57 km)
Då var jag ute på den etapp som skulle föra mig till förra årets brytpunkt. Abborrsjön vid 57 kilometer, var laddad och stark. Inget kunde stoppa mig och allt kändes bra. Kom så fram till kontrollen på tiden 08:16 vilket betydde att jag tappat trettio minuter mot plan, även om jag ”fikat” bort 20 i Hindås och låg nu på 10 minuter per kilometer. Jag var fortfarande ganska pigg och såg inget som kunde hindra mig från att bege mig till nästa kontroll ytterligare 15km närmare Borås.

Nordtorp (72 km)
Åven om jag joggat på med ”lätta” steg när jag lämnade Abborrsjön så började jag få känningar av en blåsa under fotbladet på höger fot. Kom ihåg hur det kändes när blåsan sprack på Sandjöbacka Trail Marathon i vintras och hur det brände till under foten i Slottskogen – den gången var jag nära mål. Fortsatte frammåt och började även känna av ytterligare en blåsa på höger häl. Nu började löpningen övergå till en något mer lufsande stil för att kompensera för blåsorna. Vid 70 kilometer brände det till under högerfoten och blåsan sprack. Nu började det att göra ont när jag trampade på foten. Tempot sjönk ytterligare lite… Kom så fram till kontrollen och tog en titt på klockan, 11:32 och ytterligare 15 kilometer kvar till målet. Jag vet inte hur länge jag stannade vid Abborrsjön men jag behövde 3.15 för att ta mig 15 km inklusive rasten. Räknar vi med 15 minuters rast så blir hastigheten 5km/timme eller 12-minuterstempo. Detta innebar att det var minst 3 timmar kvar till målgång.

Borås (87 km) – Mål
Redan vid 70km hade GPS:en slutat fungera på grund av att batteriet hade för låg nivå. Nu fick jag försöka hålla tempot utan hjälp. Fortsatte min ”vandring” mot målet och efter 3-4 kilometer kommer en löpare mot mig. Vi hejar och han säger att jag är på väg åt fel håll. Jag fattar inte hur det är möjligt men känner att jag är lite mosig så inget är omöjligt längre. Vi går tillbaka en bit och han springer in på en gård och frågar åt vilket håll Borås ligger. Jo, jag var på rätt väg och han hade lyckats ta sig in på leden efter en genväg som gick genom en trädgård och därför hamnat tillbaka på leden fast åt fel håll. Vi hade sällskap ett tag varefter han fick springa vidare då jag var tvungen att gå långsamt på grund av mina onda fötter.

Någon kilometer senare kom jag ikapp igen då han kommit fel och letade efter ledmarkeringarna. Så fortsatte vi framåt och passerade någon skidbacke innan banan gick in i skogen igen. Nu började det skymma och blev allt mörkare och svårare att hitta leden. Nu hörde vi ljud bakom oss och det var Patrick och städpatrullen som var ikapp oss. När vi närmade och Borås centrum fick Patrick och den andre löparen lite extra energi och ökade tempot. Jag hade fullt upp med att trotsa smärtan i mina fötter och hålla ett tempo så att jag skulle hinna i mål innan stängningsdags.

Slutligen kom jag i mål på 15.52.07. Det blev nytt personbästa i distans och tid ute i skogen.

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Why ask?