Då har man DNS:at för första gången någonsin. Att inte komma till start när man vill och har tränat för att nå ett mål är inte kul. I lördags vaknade jag med halsont av värsta sorten, jag kunde knappt svälja och fick käka Strepsils och Mucoangin som smågodis.
Insåg redan på morgonen att det inte skulle bli någon start i Seedningsloppet på söndagen – ett beslut som kändes rätt och jag var så dålig att det inte var någon tvekan. Målet var ju att göra sub45 vilket skulle innebära full fart från början och en infektion skulle inte göra det lättare. Får nöja mig med att bli seedad på tiden 46:33 från Seedningen i Strömstad i höstas.
