Grenserittet – 2014

sportograf-52416641_lowres

Då var årets sista MTB-tävling avklarad. När jag startade i lördags morse så hade jag bestämt mig för att ta ett sabbatsår från cyklingen 2015 och bara satsa på ultralöpning.

Nåväl jag hade blivit seedad in i startgrupp 14 och hade precis klarat kvalgränsen så teoretiskt skulle jag vara bland de sämsta i gruppen. När jag körde 2013 såg jag det som ett läroår och kom nu ihåg hur banan gick i stora drag, att det skulle bli ett jäkla drag från tidstarten tills vi skulle svänga av från asfaltsvägen in på en grusväg, jag visste också att det skulle bli backigt. Jag hade även en skräckblandad minnesbild av att det var mycket kullkörningar. Mentalt var jag laddad för detta men skulle jag känna av mina 6 ultra-intervaller för en vecka sedan?

Starten gick och det kändes faktiskt hyfsat hela tiden. I år hade jag tränat mer backe men så här efteråt kan jag nog konstatera att det är svårt att köra som en elitmotionär när man inte tränar som en sådan.

När vi kom till Prestebakken och halva loppet var gjort blev jag orolig att jag hade för lite vätska kvar och försökte fylla min blåsa. Nu visade det sig att den nästan var full och jag hade nog inte fått i mig mer än 3-4 deciliter plus två muggar i tidigare kontroller. Fyllde på men förlorade nog ett par minuter på att behöva kliva av cykeln, kränga av ryggan och fylla på.

Körde på för fullt och kände mig stark när det bar uppför. Vid 60km började jag få lite krampkänningar när jag ställde mig upp och trampade. Fick ta det lite lugnt sista biten och förlorade nog ytterligare några minuter på detta.

Sista milen gick kontrollerat fort med en riktig krampning i båda låren samtidigt, det såg ut som om jag fått ett par Hulk-ben när musklerna drog ihop sig. Lyckades stävja detta anfall och trampade så slutligen i mål på 3:43:45. Dryga fyra minuter för sent för att få kalla mig elitmotionär.

Hm, vad hände nu med sabbatsåret? Tja det försvann samtidigt som jag insåg att det bara är drygt fyra minuter kvar tills jag får den lite finare utmärkelsen för väl genomfört Grenseritt. Nu jäklar skall det tränas under vintern för att få en bra seedning från DXC och en kanontid på Grenserittet.

Det här inlägget postades i Allmänt. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *