En dag på jobbet…

…var det kanske inte riktigt men snudd på att jag tillbringade en hel arbetsdag springandes på stigar och småvägar. I går var det så dags för W-R-T Sandsjöbacka Trail Marathon och det blev en iskall start på söndagsmorgonen – termometern visade på -10 grader och när man var klädd för löpning blev det otroligt kallt att vänta på starten.
Dagen började med spårvagns- och tågresa tillsammans med hemvändande nattsudddare. Vi var ett gäng löpare som blev mer eller mindre utittade när vi åkte med kommunala färdmedel till starten i Kungsbacka.
Loppet blev en ordentlig utmaning men första 20 kilometrarna gick hyffsat. Hade sällskap (låg på lä bakom) med tre löpare och behövde bara springa. När jag tappade min ena brodd och fick springa tillbaka började eländet, hittade den fastkilad i en rot, halkade och slog i höften och sedan var jag ensam.
Kom ikapp en löpare men sprang fel – fick springa tillbaka och leta efter rätt väg. Sprang fel på ytterligare två ställen och hade två telefonstolpar till ben när jag kom till andra kontrollen vid 30 kilometer. Benen kändes som vid målgång på Lidingöloppet – problemet var bara att det var 13 kilometer kvar och mycket av banan skulle visa sig vara isig vilket var extra jobbigt med trötta ben.
Till slut – efter 6:48 kom jag äntligen fram till målet. Serverades baguette, kaffe, dricka och godis.
Trots strapatserna ser jag fram mot nästa års lopp. Lite lärdomar inför kommande lopp blir:
– Träna på att lyfta blicken, läsa karta och håll koll på banan
– Längre långpass innan loppet minst ett pass på 35 km
– Mer löpning i terräng, mycket upp och ner (starka ben)
– Icebugs, inga lösa broddar som kan lossna
– Varje meter du springer tillbaka/fel missar du dubbla sträckan på ”rätt väg”