maxpuls197.se

Hade planerat för att springa Premiärloppet den 9:e april men skall operera min hand två dagar innan så det får nog bli vila och smärtstillande i stället.

Veckan som gick fick jag ihop tre pass av varierande kvalitet men det som var viktigast var att jag inte skulle försämra mitt knä utan ta det lite lugnt så att jag skulle fixa söndagens långpass.

Denna vecka hade jag bestämt mig för att dra ner lite på tempot och lägga mig på distanspuls (150-165 slag/min). Började mitt planerade 15K pass strax före sju på morgonen. Tror det blev årets första morgonpass i plusgrader :-). Första kilometrarna gick lite segt innan kroppen vaknat. Sedan närmade jag mig Kortedalabacken som går från Bellevue till Bergsjön – då sticker pulsen när jag försöker hålla ett någorlunda anständigt tempo. Drog ner lite men inser snart att det inte kommer att fungera med distanspuls på denna runda – det är för backigt. Nåväl fortsätter min runda utan att fundera så mycket på pulsen längre utan försöker istället löpa så att det känns bra i knät. Stumnar lite de sista kilometrarna innan jag är hemma igen. För en månad sedan sprang jag 46kilometer och idag tyckte jag 15kilometer var ansträngande.

Nåväl, jag fixade mina 15K och känner mig rätt OK i knät.

Stack ut på långpass i morse. Hade planerat att komma iväg vid sjutiden men latmasken fick en extra halvtimme.

Planen var att springa Bergsjörundans 15km i 5:50-tempo. Fegade lite och tog på mig knäskyddet på vänster knä. Termometern visade -4 grader när jag sprang ut. Vägarna var i stort sett bara eller grusiga. På något enstaka ställe var det isigt.

Första biten gick bra och jag höll mitt planerade tempo – vissa kilometrar gick i 5:30-tempo och kilometer 8, 9 och 10 gick i 5:20-tempo.

Vid 10,5km började jag känna lite i vänsterlåret – detta kan ha orsak i att jag då befann mig i utförslöpan på Mellbyleden. Vid 11km kändes det precis som i slutet på W-R-T maran och jag bestämde mig för att korta av dagens pass. Det var nog ett bra beslut även om det bar emot just då.

Får ta det lugnt några dagar och smyga igång distanspassen igen. Kanske läge att dra ner på tempot i och hålla det hela passet. Fast snart är det ju dags för Varvet – vilken ångest…

Denna veckan börjar en sex veckor lång specialträningsperiod där jag skall börja öka mängden kvalitetsträning och framför allt få upp farten under mina träningspass. Tyvärr måste jag vara lite försiktig så jag inte sliter för hårt på mitt vänstra knä som jag har lite löparknäproblem med.
Idag var jag iallfall ute på lunchen och skulle försöka springa 6km hyffsat fort utan att få ont i knät. Dagen till ära valde jag mina gamla slitna Nike Air Pegasus skor. Jag kände marken genom sulorna men benen kändes bra.
Sprang som en gasell och fick en kilometertid på 4.59! Kanonbra för att vara dag 1 i mars. Känner lite i knät men det kommer nog att vara borta i morgon.

Efter mitt marathonlopp fick jag frågan om jag inte skulle vara med på Dalslands kanotmaraton av en gammal klätterkompis som numera ägnar sig åt paddling. Jag var nog inte svårövertalad om sanningen skall fram men visst är det lite skrämmande att jag skall paddla 55 kilometer på dalsländska sjöar i augusti.

Nu har det gått två veckor sedan jag sprang mitt första marathonlopp. Första veckan fick jag lite känningar i vänster knä. Av symptomen att döma så var det en släng av löparknä som gjorde sig gällande. Löparknä är ju problem med senan som går på utsidan av knäet och som ligger och skaver. Kanske naturligt efter ett tungt långlopp. Nåväl, jag har stretchat och vilat så nu känns det mycket bättre. Hoppas att det skall gå över så jag fixar Göteborgsvarvet nu när jag är i form.